Bjørketrær med nordisk blod i årene
Da Islands president Vigdís (1980–1996) reiste rundt i landet for å møte sine landsmenn, hadde hun for skikk å plante tre bjørketrær på steder hun besøkte; en for gutter, en for jenter og en for ufødte barn. Å plante trær er et globalt symbol på håp og fremsyn og en vilje til å skape en bedre fremtid for fremtidige generasjoner.
I anledning Barnekulturfestivalen 2025 i Reykjavik ble det besluttet å plante trær ved Nordens hus. Den 9. april 2025 plantet miljø-, energi- og klimaminister Jóhann Páll Jóhannsson, sammen med direktørene for de nordiske husene i Norden, fem bjørketrær sør for dammen ved Nordens hus. Dette var ingen vanlige islandske bjørketrær. Dette var helt spesielle varianter med nordiske røtter. Man kan si at dette er bjørketrær med nordisk blod i årene.
De nordiske landene er internasjonalt ledende innen planteforedling. Skogen er til stor nytte i Norden og tær er kilde til lykke og velvære. Det nordiske samarbeidet om skogforskning (SNS) og treforedling har en lang og vellykket historie og er en av de mange grunnpilarene i det mangfoldige nordiske samarbeidet.
På Island har plantegenetikeren Þorsteinn Tómasson benyttet nordisk samarbeid for å avle islandsk bjørk. Den første sorten han utviklet ved hjelp av danske foredlingsmetoder for over 30 år siden heter «Embla». Senere har Þorsteinn utviklet tre ytterligere varianter; Kofoed, Dumba og Hekla. Disse variantene, som trives i islandsk jord og klima, har lånt nyttige egenskaper fra sine søstre i Norge, Sverige og Finland. Det er interessant å merke seg at sorten «Hekla» er den første og eneste islandske sorten som selges i planteskoler utenfor Island.
Hva innebærer planteforedling? De beste trærne fra dyrkingen blir valgt ut for avl og avkom testet. På den måten kommer genetiske grupper, kalt varianter. Den første islandske sorten som ble dyrket ved hjelp av planteforedlingsmetoder er sort der fikk navnet «Embla», som nevnt ovenfor. Embla har vist seg å være det beste av alt genetisk materiale som er testet i sammenlignende eksperimenter. Sorten har blitt brukt både i byområder og i generelt skogbruk over hele Island. Etter denne dyrkingen har det blitt utført forsøk med bjørk fra andre land, noe som generelt har falt dårlig ut.
Embla
Den første islandske sorten som ble dyrket ved hjelp av planteforedlingsmetoder er sort der fikk navnet «Embla» Generelt sett er islandsk bjørk ganske buet og skjev. Men Embla, som har spesielt utvalgte foreldre, vokser med en rett og lys stamme og lever opp til navnet «det lyse treet» (bjørk refererer til lys – björt på islandsk).
Kofoed
Det har vist seg at norsk bjørk, som ikke er egnet til dyrking på Island, er nyttig i krysninger med Embla. Denne typen krysning førte til sorten Kofoed, som ble oppkalt etter Islands første skogbruksdirektør, A.F. Kofoed-Hansen, på hundreårsjubileet til den islandske skogforvaltningen i 2007.
Dumba
Dette gode resultatet førte til ytterligere eksperimenter med krysninger med en finsk sort med rød sommerfarge. Eksperimentet førte til utviklingen av sorten Dumba, som er et vanlig navn på rødfargede kyr i Island. Denne suksessen har ført til at man har startet krysningsavl med to nye arter som har vært vanskelige å dyrke på Island, den såkalte hengebjørken (Betula pendula) og nepalbjørken (Betula utilis jaquemonti) fra Asia
Hekla
En hurtigvoksende variant med røde blader og hvit stamme har sine røtter i fire bjørkearter fra tre land, testes nå flere steder i Island og viser seg å være vellykket. Hekla formeres og selges i Finland gjennom såkalt vevskultur (med vevskultur vil alle trærne være av samme genotype), mens de tre andre variantene dyrkes med frø.
Växthuset vid Nordens hus
Nordenshus växthus används på många roliga och kreativa sätt. Här kan du sitta ner och njuta av en kopp kaffe, läsa en bok eller äta lunch. Vi arrangerar också konserter, workshops och konstutställningar här.
Nordens hus har odlingar i växthuset och sin trädgård i samarbete med organisationen W.O.M.E.N. – Women Of Multicultural Ethnicity Network in Iceland – samt NordGen, som är Nordens gemensamma genbank och kunskapscenter för genetiska resurser viktiga för jordbruk och skogsbruk.
Läs mer om W.O.M.E.N. och världsarvsträdgården här.
Paviljongen vid björkarna
Nordens hus öppnar PAVILJONGEN – en hållbar och mångsidig plats som kan användas för mindre evenemang av alla slag. Paviljongen erbjuder många möjligheter för utomhusevenemang som kopplas till Nordens hus breda programutbud.
Det är en flexibel plats som möjliggör mångfaldiga, hållbara och tvärvetenskapliga evenemang.
Sponsorer
KEBONY — BYKO — AUÐLIND
Baldur Helgi Snorrason
Baldur Helgi Snorrason är född i Reykjavik år 1986. Han har drivit designstudion Bark sedan han tog sin masterexamen i arkitektur från Kungliga Danska Konsthögskolans Arkitektskola i Köpenhamn år 2016. Han har arbetat i gränslandet mellan arkitektur, design och bildkonst inom flera olika områden.
Den mångfacetterade projektportföljen från de senaste åren speglar Baldurs tvärdisciplinära arbetssätt. Bland hans senaste verk kan nämnas: en karaktäristisk och interaktiv spegelinstallation som invigde Reykjaviks konstfestival 2020 ,och Sjávarmál, en ljudskulptur som nyligen vann tävlingen om ett nytt offentligt konstverk i Reykjavik.
Tømrere:
Ragnar Már Nikulásson
Sigmar Freyr Eggertsson
Naturreservatet i Vatnsmýri
Naturreservatet i Vatnsmýri är unikt. Här kan man uppleva vild natur och fågelliv mitt i Reykjavík.
År 2013 grundades gruppen “Tjärnens vänner” – ett informellt nätverk som skyddar fåglar på Island (Fuglavernd). Syftet är att engagera frivilliga som vill bidra till att vårda ekosystemet i dammen och naturreservatet i Vatnsmýri.
Varje år organiserar gruppen en städdag i reservatet, vanligtvis i april. Då samlas frivilliga för att plocka skräp, gallra oönskad växtlighet och förbättra området som häckningsplats för änder och vadarfåglar.
Tjärnens vänner webbplats